"Stort levande bravurnummer... stark, helgjuten o. högkvalitativ" - Västra Nyland
"En skimrande Midsommarnattsdröm" - Hufvudstadsbladet
"Ungdomligt lätt och fräsch... porlar som champagne! " Radio Vega Rapido
Midsommarnatt med trolskt skimmer
Efter två storproduktioner i äkta Shakespeareanda var det dags för de 11 flickorna på teaterlinjen vid VNF att framföra En midsommarnattsdröm. Den sista och avslutande delen i det treåriga projektet blev igen ett stort levande bravurnummer.Det två tidigare satsningarna på Tryckeriteatern i Karis, Romeo och Julia och Hamlet har varit både kritikerrosade, prisbelönta och förvandlats till riktiga publiksuccéer.
Förväntningarna var därför högt ställda när flickgänget äntrade scenen för att gestalta det myller av karaktärer, identiteter och förväxlingar som kännetecknar 1500-talets mest kända pjäsförfattare.
Skulle läraren och regissören Åsa Salvesen tillsammans med sitt team lyckas också den här gången, nu med komedin En midsommarnattsdröm?
Efter några minuters speltid kunde man bara lugnt konstatera att det än en gång är fråga om en stark, helgjuten och högkvalitativ produktion, ingen halvmesyr.
Den intrigfulla komedin är fylld av kärleksförvecklingar och svartsjukedramer, högdragna självbedragare och mångtydiga karaktärsskildringar som förvandlas både till sitt inre och yttre genom magiska inslag från synliga och osynliga sfärer.
Kärlekens blindhet, sinnenas förmörkelse. Intensitet, passion, kamp och strid. Högt och lågt, starkt och svagt, en gestaltning där kontrasterna spelar mot varandra i ett oförutsägbart och nyckfullt livets spel.
Men i framträdandet finns en skön balans mellan intensitet och vilsamma scener med böljande suggestiv musik som en följeslagare i bakgrunden.
Hertigar, drottningar, alfer, nymfer, kungar, hovnarrar, hantverkare, Titania, Oberon, Demetrius, Lysander, Hermia, Hippolyta, Sköna Helena, Ärtblomma, Senapskorn. Den ena som älskar den andra som älskar den tredje. En åsna som blir föremål för den förtrollade drottningens förälskelse och passion.
Den mindre Shakespeare-kunnige teaterbesökaren gör klokt i att på förhand bekanta sig med intrigen för att inte tappa bort sig i myllret.
Men det gäller bara intrigen. Erik Salvesen har genom den sinnligt vackra scenografin, de välplanerade dräkterna, ljussättningen och musiken skapat ett genomtänkt och ordnat kaos med starka visuella inslag.
Det är vackert, mycket vackert. Glädjande när det estetiskt njutbara ges utrymme, och ibland tillåts att råda över det spektakulära.
Det drömska skeendet förstärks genom den poetiska språkdräkten som kräver välartikulerade röster och god replikföring.
Där lyckades skådespelarna över förväntan, och att det på scenen tilläts flöda andra dialekter och accenter som man kunde spåra till andra modersmål, gjorde inte saken mindre imponerade.
Det finns ingen skådespelare som inte skulle vara värd ett omnämnande. Isynnerhet om man betänker att flera av flickorna står på scenen för första gången, och att de flesta knappt har en ettårig teaterutbildning bakom sig.
Vill man ändå lyfta fram några, så kan man inte kringgå Oberons hovnarr, den lille svarte spenslige Puck, en förrädisk och svekfull figur.
Maria Erickson från Ekenäs övertygar med sin tänjbara spänst, och gör en rollgestaltning som är helt vattentät och gedigen, i både mimik och artikulation.
Festlig, frispråkig och fullständigt ohämmad är också Desirée Fridlund från Nykarleby i sin gestaltning av Vävare Botten, Pyramus och inte minst den dumme och hålögda åsnan.
Senapskornet som rollfigur finns med. Säger inte ordstävet att har man bara tro så stort som ett senapskorn, så kan man förflytta berg?
Teamet Salvesen har ännu en gång visat att det håller streck. Sätter man tilltro till någons förmåga, i det här fallet de unga, och inte ger upp i motiga tider kommer utdelningen.
Ett senapskorn är det minsta lilla frö, men kan om omständigheterna är de rätta, växa upp till det största trädet bland alla kryddväxter. I den här uppsättningen spirar många små senapskorn i en kryddstark täppa.
Helst vill man nämna dem vid namn, en efter en.
Men eftersom det inte låter sig göras, så rekommenderas ett besök till Karis, där nu midsommarnattens sällsamma ljusning dansas fram ur dunkla dimmor.
Camilla Lindberg, Västra Nyland 17.3.2007
En skimrande Midsommarnattsdröm
Åsa Salvesens En midsommarnattsdröm går djärvt emot tidens trend att rycka ut pjäsen ur sitt sammanhang för att försätta den i nutid eller framtid, på månen eller i en rymdkapsel, eller vad värre är, att bearbeta bort dess trolska och drömska romantik. En midsommarnattsdröm i Karis är en romantisk komedi i shakespearsk anda, en spännande och välutförd föreställning med ungdomlig iver och äkta inlevelse. Hon har gjort ett gott arbete med VNF:s ungdomar.Då William Shakespeares pjäser på hans tid framfördes av män, görs En midsommarnattsdröm i Karis av enbart kvinnor. Det är en nytolkning med ett tilltalande perspektiv. Erik Salvesens harmoniska och vackra iscensättning bidrar till pjäsens fina helhet, liksom också den märkliga och förföriska musiken med orientalisk prägel…/
Åsa Salvesen hade föredömligt satsat på personregi – något man önskade få se mera av i dagens teateruppsättningar…/
En positiv teaterupplevelse och en trevlig föreställning!
Karmela Bélinki, Hufvudstadsbladet 20.3.2007
Teaterlinjens Midsommarnattsdröm porlar som champagne!
Applåderna höll inte på att ta slut på Tryckeriteatern i Karis igår kväll, för igen gjorde teaterlinjen vid VNF succé. Teaterlinjens Midsommarnattsdröm är ungdomligt lätt och fräsch, den är rolig, den porlar som champagne! Problem med uttal och att någon bryter för kraftigt på finska förstör inte den smidiga och visuella helheten.Regissören Åsa Salvesen och scenografen Erik Salvesen fortsätter med den här pjäsen att kombinera olika tider och stilar i en modern helhet, där älvor, kampsport, magdansutstyrsel, hennatatueringar och etnomusik faller in som naturliga bitar i pusslet. Ändå hålls ursprungs-Shakespeare kvar.
Scenografin har den rätta magiska atmosfären, skogen med de många träden, där det glimmar prismor och kristaller, som förstärker det nattliga. Längst fram i fonden den stora, vita, runda månen. Träflis mitt på golvet ger den skogliga stigmjukheten och den lilla dammen med näckrosen är pricken på i:et för narcisser i all tidevarv.
På Shakespeares tid spelades alla roller av män, på Tryckeriteatern görs alla roller av unga kvinnor. Det hade säkert blivit en annan pjäs med både män och kvinnor i rollerna, men det här fungerar också, trots att den här pjäsen handlar om heterosexuellt begär. Och det kallas vid sitt rätta namn: kåthet. Det är Göran o. Erikssons översättning som gäller, gamle Hagberg använde inte det här ordet som börjar på k….
Förblindelsen, som tricksern Pucks kärleksört, smetad på ögonlock leder till, är en nattlig yrsel, som gör att man tänder på första bästa som kommer i ens väg, såsom Titania blir tänd på vävaren Botten med åsnehuvudet.
Det klantiga amatörteatersällskapet med vävare Botten som vill ha alla roller, är mycket lyckat i Tryckeriteaterns uppsättning. Pjäsen i pjäsen får den distans som behövs.
I programbladet skriver regissören Åsa Salvesen om pjäsens budskap: frågor om identitet, jämställdhet mellan män och kvinnor, respekt för sig själv och andra, klimatfrågor, så aktuella just nu. Jovisst, men En midsommarnattsdröm är framför allt en lek och en lätthet, om poeter och galningar! Den här sprudlande och roliga uppsättningen tror jag den gode William själv skulle ha njutit av!
Gungerd Wikholm, Rapido/Radio Vega 16.3.07
STARTSIDAN BILDER